soffeboffe

En liten sammanfattning av våra längre resor:



Vi bor vid det röda korset. Vår första resa gick norut via den gråa linjen till Paihia. Vi tog sedan färjan över till Russel den första kvällen (röd linje). De kommande två dagarna spenderade vi resandes på den blå linjen innan vi följde den gråa linjen hem igen.

Vår resa söderut böjade även den i Clarks beach. Vi åkte först till Taupo (blå linje) via Waitomo caves och kiwi house. Den andra dagen åkte vi runt lake taupo (grå linje) Den tredje dagen åkte vi sedan på lite olika aktiviteter just i närområdet (röd linje).
På morgonen den fjärde dagen åkte vi via den mörkgråa/grålila linjen till Rotoura. Därikring spenderade vi en dag innan vi nästa dag åkte vidare mot Coromandel. Vi stannade dock och sov en natt i Tairua. Den sjätte och sista dagen körde vi först till hot water beach och cathederal caves innan vi åkte till Coromandel (svart linje) för en sen lunch innan vi åkte hem igen.

Vi käkade frukost och busade lite med pojkarna innan mamma och pappa var tvungna att tacka för sig bege sig av till flygplatsen. Eftersom det var påskdagen var jag ledig och begövde inte ta med mig Jaxson till flygplatsen vilket var skönt. Så jag kunde i lugn och ro säga hej då. Vi kom dit rätt tidigt så vi hann t.o.m ta en smoothie på flygplatsen innan mamma och pappa var tvungna att gå igenom säkerhetskontrollen.

På söndagen (påskafton) åkte vi in till Auckland. Först besökte vi sky tower där pappa fick svindel bara genom att åka upp med hissen. Vi hann se massa folk hoppa från toppen, fastsatta i två snören, ett pa varera sidan. Fungerar typ som bungy jump fast när man når botten så saktas man in och landar istället för att stutsa upp och ner.


Pappa vågade inte riktigt stå på glaset men mamma var desto modigare.

Efter vi besökt sky tower och hunnit ta en kaffe drog vi ner till hamnen för att ta färjan över till devenport. Innan vi steg ombord köpte vi supergod glass som vi mumsade på på vägen över.


När vi kom fram till devenport gick vi upp på mount victoria (en typ kulle i devenport) från var det är rätt fin utsikt.


Haha jag ser värsta mongo ut på alla hoppbilder. Ta kanske för mycket koncentration att hoppa..!? Haha

Det blev inget långt stopp i coromandel för vi hade inte riktigt den tiden. Hade mamma och pappa stannat längre i nz hade vårt stopp i coromandel blivit längre också. Men vi var inte riktigt säkra på hur lång tid den sista biten hem skulle ta och mamma och pappa ville hellre komme hem lite tidigare så de kunde tvätta lite och ta igen sig lite efter mitt höga tempo, haha.

Så vi körde på och vid 5.30 så var vi tillbaka i lilla clarks beach. Vi passade då på att åka ner till båtklubben och kolla lite på solnedgången innan vi åkte hem igen.



Väl hemma möttes vi av MASSOR av folk (haha alltid kul när man vart och rest och känner sig lagomt fräsch!) Braedons syster Amanda (mandy) Wayne, och deras tre barn Ryan, Dallas och Cole var här samt Kylies syster Leanne och hennes kille James och son Zadeen. Så det blev full rulle hela den kvällen, kanske inte så mycket lugn och ro som mamma och pappa hoppats på. Men det var trevligt ändå.

Blev lite lek och bus med Jaxson som för övrigt var lagomt grinig eftersom han inte sovit mycket denna dag. Han hade nämligen instället för att sova beslutat sig för att på nått sätt få ner ett påskägg från översta hyllan i rummet och käkat upp halva det och spridit ut resterande halvan överallt i rummet innan han börjat gråta hysteriskt och Kylie och Braedon insåg vad som hänt! HAHA!

Vårt nästa stopp blev en utsiktspost precis innan staden coromandel



Sen åkte vi vidare in till coromandel där vi köpte röka musslor som förrätt innan vi åkte vidare till ett mysigt cafe där vi käkade en sen lunch och drack smooties vid 2-tiden.

Sen begav vi oss vidare till Hot water beach. Om man har bra timing så kan man gräva sig en egen grop på stranden som sedan fylls med varmt vatten som man kan bada i. Tyvärr hade vi inte bra timing. Man måste nämligen vara där 1-2 timmmar före eller efter ebb. Just denna dag var ebben klockan 4 på morgonen. Vi var där vid 11.30 kanske!

Men vi tittade omkring lite i alla fallm jag byggde ett sandslott och sen tog jag och pappa ett bad. Mamma hade också badat om det inte var så höga vågor, men hon gillar ju inte att få vatten över huvudet så det var inte optimalt för henne just där och då.

Lördagen började med att vi besökte Cathedral cove bara ca 30 minuters bilfärd från där vi bodde.




Man kan se ena enden på cathedral cove på bilden ovan.


Två trötta föräldrar efter en lååång promenad - så jag blöd på kaffe och glass! :)

Efter vi besökt Wai-o-tapu området begav vi oss vidare mot coromandel. Vi gjorde dock ett stopp på vägen. Vi hittade ett vandrarspår till ett vattenfall. Vi gick dock inte hela vägen...



Vi kom fram i Tairua vid 6 tiden. Så det hann inte ens bli bäckmörkt vilket var rätt skönt om man är chaufför. Kvällen spenderades på vandrarhemmet med att käka middag - take away burgare och spela kort och biljard.

Efter lady know gaisern begav vi oss in på Wai-o-tapu området. Där vi gick omkring i ca 1,5 timmar.



Bilden visar hur djupt det är i på det två bilderna ovan.



Det var rätt trevligt att gå omkring här men som med typ allt annat geotremiskt så luktar det inte super:

På fredagsmorgonen begav vi oss tillbaka en bit mot taupo där vi hade sett mud pools igår. Men denna gång for vi till Wai-o-Tapu, ett område som är väldigt geotermisk och ångande och kokande.

Vi började med att se Lady know gaisern få sitt utbrott.

När vi kom hem från Maori byn tog jag och mamma ännu ett dopp i vårt vandrarhems hot pool. Galet så skönt det är - även om det tar en liten stund att kliva i för mig pga värmen. Vattnet är typ 40°C varmt - Men skönt är det!

Efter vi åkt upp med skyline och tagit oss en kopp värmande dryck och en glass och tittat runt på de som fanns att se där uppe bagav vi oss tillbaka till vårt vandrarhem där vi tog oss ett bad i hot poolen. Galet så skönt det var att få värma kroppen lite och man håller sig bokstavligen varm i timmar efteråt.

När vi sedan på kvällen skulle besöka en maori by så gick jag runt i axelbands-klänning typ hela kvällen medan alla andra typ gick omkring i tjocktröjor och jackor och jag är ju inte den varmaste personen heller. Är mer van att gå omkring och frysa hela tiden. Tror jag får skaffa en naturligt het källa när jag flyttar hemifrån.

Maori folket är nya zeelands ursprungsbefolkning. De har ett par olika turer där man kan se hur maori levde förut, de visar upp sin kultur, en gammal by, och massa glädje och sång och dans. Vi hade en underbar kväll och den började med en busstur med en väldigt stojig busschaufför.

När vi kom fram i maoribyn så möttes vi av ett välkomsttagande med dans och vår buss utvalda hövding fick hälsa på maoristammens hövding. När vi blivit välkomnade så fick vi komma in i byn och se oss omkring. De hade satt upp massa olika stationer där de visade upp olika delar av hur de levde förut. Exv en station med jakt, en med hur de sydde, en med lekar osv.


Efter en kvart var det dags att gå och kolla när dem tog upp maten ur ett hål i marken där den legat de senaste 3-4 timmarna för att tillagas. Att laga maten i ett hål i marken på upphettade lavastenar var något de gjorde när de hade en stor tillställning och/eller mycket folk kom och skulle käka.

Vi serverades morötter, potatis, lamm och kyckling som tillagats i ett hål i marken på upphettade lavastenar. Vi fick även fisk, musslor, sallader samt en ångkokt pudding, fruktsallad och pavlova till efterrätt.


Efter vi sett maten tas upp ut marken var det dags för dansuppvisningar. Vi fick bland annat se Haka dansen - krigsdansen vilket jag personligen tyckte var den bästa. När alla uppvisningar var klar var det dags för middag.

Vi hade på vår biljett ett bordsnummer för att försäkras om att vi skulle få sitta tillsammans att äta. Vi hamnade dock vid det allra bästa bordet mittemot en maori kvinna och hennes nu fullvuxna dotter. Vi fick höra en fantastisk berättelse om hur dem växte upp, hur det var att leva i en maori by, hur de tvingades börja i skolan i början på 30 talet för att lära sig engelska. De fick inta tala maori under skoltid överhuvudtaget utan då blev dem piskade. Det tog Bessie (hon hade fått det namnet när hon började skolan. Det var först när hon blev mycket äldre som hon insåg att det inte var hennes tillgivna namn av hennes föräldrar men då satt bessie redan fast. Det var vad alla kallade henne så det blev aldrig att hon bytte tillbaka. Det är väldigt vanligt att alla som är födda under 30-talet har engelska namn.) 3 år att förstå vad läraren sa i skolan. Hon kunde ju inte ett ord engelska. Hon hade dock tur som hade äldre syskon som kunde lära henne grunderna när hon kom hem. Men ändå 3 år!



Det blev en väldigt lyckad kväll och vi fick till och med hälsa på maori vis på några av maorierna vilket är en stor ära.

Efter zorbingen begav vi oss tillbaka in mot Rotorua där vi åkte upp med skyline-gondolerna till toppen av rotorua. Det var inte det finaste vädret hittills men utsikten var ändå riktigt bra.

Efter att vi fått lite mat i magen begav vi oss vidare mot det jag sett fram emot mext hela dagen - Zorbing!


Tror den här bilden säger typ allt! Det var HUR KUL SOM HELST!!! Om ni någon gång prövar det kör en sick sack bana! :D

När vi kom in till Rotorua letade vi först upp vårt vandrarhem som var väldigt fint! Efter det gick vi ut och käkade lunch. Jag åt supergoda våfflor. Jag har inte käkar våfflor på säkert ett år! Mums!

Efter att pappa fiskat klart vid halv tio tiden begav vi oss till vandrarhemmet och checkade ut. Eftersom vi hade åkt så pass tidigt på morgonen för att pappa skulle hinna fiska medan det fortfarande var lite mörkt så hade vi inte kunnat checka ut då. Men vi hade i alla fall packat in alla grejor i bilen så nu var det bara att lämna igen nyckeln.

När det var klart begav vi oss iväg mot Rotorua. På vägen dit stannade vi dock och tittade på några mud pools - naturligt kokande lera.

Dagen började som den gamla slutade - med flugfiske för pappa! Tyvärr fick han ingen fisk någon av dagarna men han fick ett napp igår och fick om inte annat fiska! :)

Efter vi hade käkat oss mätta och belåtna begav vi oss vidare. Vårt sista och längsta stopp för dagen blev vid en ström som rann ut i lake taupo. Där blev det flugfiskedags för pappsen. Äntligen!




Hahaha! Mamma låtsaskör bilen!


Sen råkade pappa tydligen kasta lös en fluga så mamma går här och letar den! Har en asrolig film på det också! Haha!

Efter att jag fått klättra lös lite begav vi oss vidare till Huka falls. Där gick vi en liten promenadslinga innan vi åkte in till Taupo och käkade lunch på ett mysigt litet café.

Precis intill Honey hive fanns ett ställe som hette Rock'n Rope och som såg superkul ut! Det var en hinderbana i luften som jag vart supertaggad på göra så fick det som en liten present av mamma och pappa - tack!
Innan jag började undrade vi hur lång tid det skulle ta för det stod halvdag och vi hade inte riktigt så mycket tid. Fast det var visst bara om man var ett gäng och eftersom det bara var jag som skulle köra så skulle det ta 45-60 minuter.


Det första hindret var en balansgång där jag kunde hålla i mig i ett snöre.


När jag klarat det blev jag nerhissad


Väl nere på marken - Rätt nöjd!

Men det kommer fler hinder/banor eller vad man nu säger...!?


På väg upp till det andra hindret.




Här blir jag nerhissad efter att först gått över till adnra sidan och sedan gått baklänges till mitten. Väl där måste jag luta mig bakåt och sedan släppa taget. Så blev jag nedhissad alla gånger utom på sista banan som var lite speciell.


Det tredje hindret var att gå balansgång på en bro typ 10 meter upp i luften.


Det fjärde hindret var att gå balansgång på en stock även den liksom bron utan att hålla i någon. Liksom alla andra banor så måste jag gå över till andra sidan för att sedan gå baklänges tillbaka till mitten. Det här var den svåraste hittills. Det vart lite extra knepigt eftersom det idag blåste på rätt bra - och det blev inte bättre för att man var en bit upp i luften.


Det femte hindret var att klättra upp på en påle och sedan hoppa och ta tag i en trapets. (Till vänster kan ni se i stort sett hela det sjätte och sista hindret)


Det var även det lite vingligt för hela pålen vinglade i blåsten. Men kul var det.


Slutligen var det dags för det sista och roligaste hindret. Först skulle man klättra upp på en dinglande påle med trappsteg till plankan ni ser på bilden ovan för att sedan fortsätta upp på en repstege...




Det var lite knepigt att komma upp på denna fick verkligen använda all min arm och benstyrka. Haha eftersom mina armar inte är de starkaste kompenserade jag det med att använda benen. Jag klämde fast benen så hårt runt stolpen att jag fick blåmärken som fortfarande är kvar 1,5 vecka senare!

Nu kom vi till den trixigaste delen på banan. Jag var tvungen att nästan ställa mig upp på en mycket vinglig påle x antal meter i luften i rätt kraftiga vindar för att snöret som man skulle kunna hålla tag i hade blåst runt pinnen som ni nog kan se. Så jag nådde det inte!


Men först en liten vilopaus.





Riktigt, riktigt kul! ^^

Kan förresten meddela att jag gjorde alla hinder på 30 minuter att bli nerhissat, fastspänd osv.
Den sista banan tog ca 4 minuter och medel är på 5-12 minuter så känns rätt bra! Fast jag har fortfarande en bit till rekordet. En nz-kille gjorde hela det sista hindret på 56 sekunder! Slå det om ni kan!